Easy listening för masochister

Text

Herr Hovrättsdomare jag skriver
för att få resning i mitt mål
nu har jag lidit flera år, min plåga har varit svår
i denna cell där jag suttit 17 år

Och det som står om mig i pressen
består av dikter och lögn
Jag kanske känner samhällshat men jag är ingen psykopat Tvärtom jag är oskyldigt dömd

Och särskilt beror det på min barndom
ty denna var ytterligt svår
Min mor var narkoman, min far var pyroman
Och dom var djävulsdyrkare båda två

Min morfar var utbildad bödel
min mormor var tattare och tjuv
Min bror var pedofil, min syster nekrofil är det konstigt att man blir som man blir?

Och en gång är ingen gång
det jag gjort det skall jag aldrig göra om
Nej en gång är ingen gång
jag har sonat mitt brott flera gånger om

I skolan blev jag mobbad och slagen
torterad och nerslängd i en brunn
Å ingen veckopeng, inte ens en riktig säng
och ofta blev jag biten av vår hund

Jag var för dum för att ens konfirmeras
och jag fick aldrig några klappar till jul
Högst ett knytnävslag på min födelsedag ’
och en örfil för att jag var så ful

Så är det konstigt att man börjar att skolka
och snatta och trimma sin moped
Å skjuta bensin och sniffa terpentin
när allting är samhällets fel?

Och en gång är ingen gång…

Så jag blev kriminell och hemlös
och levde bland tattare och bus
Och stal och svalt och hatade allt
och tillslut blev det sinnessjukhus

Men även där var jag allas hackkyckling
särskilt när dom kastade pil
För måltavla var jag, och så skratta dom och sa
”Det är det enda du duger till”

Och en gång är ingen gång…

När jag kom ut var jag lobotomerad
och inget spela längre någon roll
Jag vill hämnas på allt, men symboliskt framförallt
och så skaffa jag en pickadoll

Och så la jag mig på lur utanför slottet,
fylld av hat, men ändå iskall och lugn
Och när han skulle ta sin morgonpromenad,
ja då sköt jag vår kung!

Men en gång är ingen gång…