release: 2004
Bolag: Bonnier Music

I Provinsen

Uppvaktning undanbedes

En klassisk ”hämnd-för-alla-gamla-oförätter-låt”, som jag tror att många känner igen sig i. Hur förklarar man annars allsången och jublet på konserterna? Borde ha spelat gitarr själv på låten. Jimmy i alla ära, men zigenarswing-chopsen där man markerar ettan lika starkt som tvåan är inte hans grej, det blev något slags snabb ska-gitarr i stället. Rasmus Faber överaskar däremot med några pianolicks i rysk polkastil.


Text

Vem är du, vad vill du mig, har vi setts förut?
Din närvaro stör mig seriöst
du påstår att du känner mig
men jag kan inte minnas dig
Dra, så är problemet löst

Hur fann du mig, med vilka knep? Låt mig vara ifred
Hör du inte, stick, är du döv?
Din opportuna karaktär
förstör allt amosfär
och jag gillar inte när man slickar röv

Jag minns nog hur du skrattade
jag var ingenting förr, men nu passar det
Min stigande stjärna kastar ljus över ditt nu
och jag blir äcklad av människor som du

Känner jag dig kanske, sen när blev du min vän?
Nej, stanna jag ska säga sanningen:
den här världen är förfärlig
Girigheten, habegären härskar
och dessutom finns det såna som du

Nu känner du min ståndpunkt, så låt mig va ifred
Gå och plåga någon annan stackars själ
medan jag å min sida lever
med värdighet och heder
och försöker göra andra människor väl

Så minns mig med en tagg i ditt bröst:
de minsta, förstår du, kan plötsligt bli störst
Min stigande stjärna kastar ljus över ditt nu
och jag blir äcklad av människor som du


Till Toppen på sidan